Blomma ut min vän, ännu är du ung

Vet ni vad? Jag och bloggen firade två år (!) för 20 dagar sedan. Så nu är vi två år och 20 dagar gamla. Jag och Darling.

Känns konstigt, jag är ju inte bloggtjejen. Nästan inget vet om att den finns, och jag har valt att hålla det så. Kommer att fortsätta med det. Jag har valt att aldrig skriva mitt namn här. Man skulle kunna kalla det ganska anonymt helt enkelt.
Och ändå står vi här hand i hand, över två år senare, och har framtiden framför oss med vinden i håret. En anonym framtid kanske.

Nu firar vi de gångna åren med tusentals små bokstäver nerpräntade i snart dammiga inlägg och välkomnar kommande dagar med solsken och ny luft! Puss fina ni. Guld, det är vad ni är värda.


Hej...

FÖRLÅT för min absurda frånvaro här. Har inte haft en ledig minut! Har ni haft det bra? Sett att det är vår? Levt livet?

Bra, då var vi klara med det. Jag har haft det stressigt och mycket men BRA! Vårt underbara UF-företag och PA-arbete redovisades igår. Värt att nämna är att IGÅR MORSE hämtade vi ut böckerna. Det var på gränsen där!! Tack Gud att det gick, det var en omöjlighet som inte skulle kunnat gå!

Nåväl, slut med prat om PA. Det är allt mitt liv kretsat om den senaste tiden, utan överdrift.

Ingen vila här inte. Jobbade idag och nu på kvällen var jag iväg igen. Ingenting blev som vi tänkte oss, men jag, Hanna och Charity firade till slut att PA:t var över genom att äta MASSOR med granatäpple, passionsfrukt, juice, jordgubbar, kakor, vindruvor och mer frukt samtidigt som vi pratade om massor massor (och även till slut dansade till smooth criminal hahaha)!

Skön kväll och nu ska jag bara krypa ner bredvid kissen som snarkar på täcket. Bilden visar vår totala lycka efter att äntligen ha fått årsboken i handen. Puss!


I can feel it in my bones

Jag blir verkligen lycklig av våren! Sol, värme, allt!

Okej ville egentligen bara skriva ett sånt där sjukt jobbigt hurt-inlägg så att man känner sig lat när man läser det. För klockan är 11 och jag har hunnit köra ett pilatespass OCH joggat i Stadsparken.

Nu är det okej att börja muttra att man ska väl börja träna på måndag och så vidare. För den här känslan är så sköööönt - ut i solen med er!

(påminn mig gärna om det här om en månad om jag säger att träning är överskattat - DET ÄR DET INTE!)


RSS 2.0