Kom hem klockan två i natt och vaknade runt klockan åtta. Kändes ovärt så jag gick upp, tog en värktablett och åt frukost i solen bara för att. Har sedan dess legat i sängen och försökt somna om. Nu är klockan 11.12 och jag känner mig mindre trött än någonsin. Katten ligger och sover vid mina fötter och jag får hela tiden hejda mina impulser om att peta på honom. Han är det finste katten som finns, men att bli väckt av att någon krafsar en i magen med sina fötter helt plötsligt kan inte vara trevligt för någon. Med andra ord, jag vill inte förlora foten.

Tänk om jag kom utan en fot helt plötsligt. Föreställ dig den förklaringen! "Näe, asså min katt rev av den när jag kliade honom på magen." Folk skulle ju tro att han är farligt på riktigt och det vill jag ju inte. Någon skulle säkert få för sig att han är en fara för mänskligheten, trycka upp stora rubriker på Aftonbladet om "Mördarkatten går lös", starta en skallgång och jaga katten till världens ände.

Fast allt det här vet han ju inte om, han ligger och sover så fridfullt med magen, intet ont anande, vänd mot mig.

Vad höll jag på att säga egentligen?Just det, jag kunde inte somna om! God morgon!